|
| Hej,
När det gäller behovet av konstgödsel så accepterar jag din information. Jag har en utbildning i fysik, datavetenskap, och viss bakgrund i kemi. Expertis på sockerrör ingår inte i min utbildning.
Men jag skulle vilja fråga varför du argumenterar så hårt för just etanol ur sockerrör? Jag kan mycket väl tänka mig att använda sockerrör som råvara för att framställa FT-diesel i stället.
En sådan process skulle kräva att man torrdestilerar sockerrören i närvaro av vattenånga, för att framställa syntesgas. Förutom vattenångan så är processen densamma som användes för att framställa gengas under det andra världskriget.
Genom att leda syntesgasen över en katalysator bestående av kobolt-, järn-, och ruteniumoxider kan man omvandla syntesgasen till bensin eller dieselolja. Genom att välja andra katalysatorer kan man framställa andra kolväten, inklusive olika alkoholer.
FT-processen utvecklar värme (exoterm process), men den värmen kan vi här i sverige använda genom att leda in den i våra fjärrvärmenät.
Fördelen med att använda FT-processen är att man lätt kan använda HELA växte, även cellulosa och lignin. Man är inte heller begränsad till växter som producerar socker. Man kan använda alla växter, det enda man behöver ta hänsyn till är hur många ton torrsubstans per hektar och år som växten producerar. Det begränsar behovet av markyta ännu bättre än den socker-jäsning-alkohol metod som du förespråkar.
Problemet med FT-processen är, som jag berättat tidigare, att temperaturen kan bli olika hög i olika delar av FT-reaktorn. (FT-reaktor betyder här det kärl där FT-processen äger rum.) Den ojämna temperaturfördelningen minskar utbytet av de önskvärda kolvätena, och nuvarande utformningar av processen sliter alltför mycket på processutrustningen. Det här är viktiga problem, men jag tror att de kan lösas genom att förbättra utformningen av processen.
Jag ser det dessutom som en stor fördel att vi lätt kan producera råvara för FT-processen här i Europa, även i Sverige, och därför inte behöver bli beroende av andra länder.
Det här betyder inte att jag hävdar att FT-processen är den bästa lösningen, eller att etanol via jäsning är en dålig process. Jag tycker att vi ska ta en noggran titt på bägge processerna, och alla andra processer vi kan komma att tänka på. Vi måste försöka utveckla dem så långt vi kan, för att öka utbytet av drivmedel och minska mängden restprodukter som måste tas omhand.
Det är dummt att redan nu dra förhastade slutsatser, och bara utifrån känslor välja en enda process att satsa på. Det är bättre att testa flera olika metoder, och utifrån väl valda kriterier välja den process som bäst passar våra behov.
Jag accepterar din argumentation för att 55 Mha skulle räcka för att producera 630 miljoner kubikmeter etanol per år, och att det skulle räcka för världens behov. Å andra sidan kan vi ta en titt på den ekonomiska sidan av frågan.
Om vi använder 55 Mha för att producera drivmedel, i form av etanol, skulle marken producera 5,04 biljoner kronor om vi antar att bränlet är värt 8 kronor per liter. Det representerar ett värde av 91 636 kronor per hektar och år.
Kan vi producera samma mängd bränsle med bara 40 Mha så kan vi frigöra 15 Mha till att producera något annat. Vi kan för diskussionens skull kalla detta något annat för möbelråvara. (Mahgny, teak, rotting, etc.) Möbelråvara är inte lika värdefullt som drivmedel, men säg att värdet av möbelråvaran är 10 000 kronor per hektar och år eller ungefär 10% av bränslets värde.
Värdet av bränslet skulle fortfarande vara 5,04 biljoner kronor per år, men till det skulle man kunna lägga 0,15 biljoner kronor per år i form av möbelråvara som produceras på de 15 Mha som frigorts. Det ekonomiska värdet av marken blir nu 5,19 biljoner kronor per år. Skillnaden kan synas liten, men den handlar ju om 150 miljarder kronor per år. Riksdagens budget för Sverige 2009 ligger på 778 miljarder för att sätta saken i perspektiv.
Ett ökat ekonomiskt utbyte från marken värt 150 miljarder kronor per år kan vara ett viktigt ekonomiskt tillskott för att bekämpa fattigdommen i världen. Det är sant att det finns gott om mark, men det finns även gott om hungriga munnar att mätta. Om vi ska klara av det måste vi utnyttja varje hektar (ha) så bra som vi kan, och inte hantera frågan så lättsinnigt som du tycks vara villig till.
/Sören Jonsson |
