<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xmlns:rdf="http://www.w3.org/1999/02/22-rdf-syntax-ns#" xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/" xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:taxo="http://purl.org/rss/1.0/modules/taxonomy/">
  <title>Industriella processer</title>
  <link rel="alternate" href="http://energibruket.se/c/message_boards/find_category?p_l_id=12067&amp;categoryId=13227" />
  <subtitle />
  <entry>
    <title>RE: Ett examensarbete: Energieffektivisering av ett massa- och pappersbruk</title>
    <link rel="alternate" href="http://energibruket.se/c/message_boards/find_message?p_l_id=12067&amp;messageId=18969" />
    <author>
      <name />
    </author>
    <id>http://energibruket.se/c/message_boards/find_message?p_l_id=12067&amp;messageId=18969</id>
    <updated>2010-05-21T11:28:21Z</updated>
    <published>2010-05-21T11:28:21Z</published>
    <summary type="html">Hej!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Intressant exjobb!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag är långt ifrån expert på papper, men jag tycker det verkar som att pappersindustrin kan göra ganska mycket för att minska sin förbrukning av el och olja. Främst genom att använda skogsråvara (spill) som bränsle, men även genom effektivare utrustning. En del görs redan, här är lite intressant läsning:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href='http://www.va.se/nyheter/2009/03/24/en-terrawattslukare-borjar/'&gt;http://www.va.se/nyheter/2009/03/24/en-terrawattslukare-borjar/&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href='http://www.abb.se/cawp/seabb364/7b178cb77ec0f8b6c125742c0040e93d.aspx'&gt;http://www.abb.se/cawp/seabb364/7b178cb77ec0f8b6c125742c0040e93d.aspx&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href='http://www.abb.se/cawp/seitp202/51ce5922d7964d0bc125734d002dd1b8.aspx'&gt;http://www.abb.se/cawp/seitp202/51ce5922d7964d0bc125734d002dd1b8.aspx&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det kostar, javisst, men det gör det att bygga ut elproduktion också...&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Björn</summary>
    <dc:date>2010-05-21T11:28:21Z</dc:date>
  </entry>
  <entry>
    <title>RE: Ett examensarbete: Energieffektivisering av ett massa- och pappersbruk</title>
    <link rel="alternate" href="http://energibruket.se/c/message_boards/find_message?p_l_id=12067&amp;messageId=18826" />
    <author>
      <name />
    </author>
    <id>http://energibruket.se/c/message_boards/find_message?p_l_id=12067&amp;messageId=18826</id>
    <updated>2010-04-18T15:56:30Z</updated>
    <published>2010-04-18T15:56:30Z</published>
    <summary type="html">Hejsan!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bra idé att lägga ut en länk till exjobbet här! Ska läsa exjobbet när jag får lite tid över. Smygkikade lite och såg att det i princip är en pinch-analys av ett TMP-bruk. Presonligen tycker jag pinch är lite krångligt, men det är kanske för jag inte har använt det så mycket.&lt;img alt='emoticon' src='http://energibruket.se/energibruket-theme/images/emoticons/smug.gif' /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Magnus</summary>
    <dc:date>2010-04-18T15:56:30Z</dc:date>
  </entry>
  <entry>
    <title>Ett examensarbete: Energieffektivisering av ett massa- och pappersbruk</title>
    <link rel="alternate" href="http://energibruket.se/c/message_boards/find_message?p_l_id=12067&amp;messageId=18076" />
    <author>
      <name>Moa Festin</name>
    </author>
    <id>http://energibruket.se/c/message_boards/find_message?p_l_id=12067&amp;messageId=18076</id>
    <updated>2010-01-24T13:31:45Z</updated>
    <published>2010-01-24T13:21:39Z</published>
    <summary type="html">Att effektivisera energianvändningen i syfte att uppnå ett mer hållbart samhälle är en av de största utmaningar som mänskligheten står inför. För industrin, som är en av de större energianvändarna, kan energieffektiviserande åtgärder dessutom vara mycket lönsamma.&lt;br /&gt;Massa- och pappersindustrin är den sjätte största industriella energianvändaren i Europa. Vidare är massa- och pappersindustrin särskilt framträdande i de skandinaviska ländernas industrisektor. I Sverige till exempel, står massa- och pappersindustrin för ca 50 % av industrins totala energianvändning. &lt;br /&gt;Energieffektiviserande åtgärder inom industrin omfattar bland annat att investera i mer energieffektiv processutrustning och förbättra processintegrationen. Ett verktyg som under flera år framgångsrikt har använts i massa- och pappersbruk för att förbättra processintegration och uppnå ångbesparingar är Pinchanalys.&lt;br /&gt;Under våren 2009 utförde jag, Moa Festin, och Valeria Mora ett examensarbete på Chalmers Tekniska Högskola i samarbete med Norske Skog och Paper and Fibre Research Institute. Studien var en del i ett forskningsprojekt, ett samarbete mellan Paper and Fibre Reseach Institute, Norske Skog, Voith, News International m.fl., i syfte att minska energianvändningen på Norske Skogs bruk Skogn. &lt;br /&gt;Vi genomförde en Pinchanalys på en del av bruket och genom den kunde vi analysera brukets potential för att minska behovet av ånga. På ett pappersbruk går det åt ånga främst i torkpartiet men också i andra delar av processen. Ångan kan produceras på olika sätt, vanligast genom förbränning av bränsle. Men i ett termomekaniskt bruk, som bruket Skogn, så kan man också återvinna smutsig ånga som bildats då träet mals sönder i raffinörerna. I en Pinchanalys studerar man alla delar av processen som behöver värme och kyla. Baserat på den informationen upprättas kurvor där man kan se det teoretiskt minimala värme- och kylbehovet. Stämmer inte det teoretiska minimala behovet med det verkliga behovet så finns det en potential till att minska det externa tillskottet av värme och kyla och på så sätt spara energi och pengar. Målet är att nyttiggöra värmet och kylan som redan finns i processerna med hjälp värmeväxlare och på så sätt minska ångbehovet. I examensarbetet fann vi att det fanns möjligheter till en minskning på upp till 31 % av ångbehovet genom en ombyggnad av värmeväxlarnätverket, ytterligare förvärmning av vissa strömmar samt en värmepump: förändringar som kräver investeringar men som på lång sikt blir lönsamma.&lt;br /&gt;Examensarbetet var otroligt intressant och gav en insikt att det finns stora möjligheter till energieffektivisering . Examensarbetet har dessutom öppna upp för ett fortsatt samarbete mellan Chalmers Tekniska Högskola, Norske Skog och Paper and Fibre Reseach Institute. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;För de som är mer intresserade av examensarbetet finns examensarbetets rapport på följande länk:&lt;br /&gt;http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/96339.pdf&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Moa Festin</summary>
    <dc:creator>Moa Festin</dc:creator>
    <dc:date>2010-01-24T13:21:39Z</dc:date>
  </entry>
  <entry>
    <title>Storföretagen sparade 1,4 TWh</title>
    <link rel="alternate" href="http://energibruket.se/c/message_boards/find_message?p_l_id=12067&amp;messageId=17500" />
    <author>
      <name>Johan Sittenfeld</name>
    </author>
    <id>http://energibruket.se/c/message_boards/find_message?p_l_id=12067&amp;messageId=17500</id>
    <updated>2010-01-04T09:43:48Z</updated>
    <published>2010-01-04T09:43:48Z</published>
    <summary type="html">Energimyndighetens &lt;a href='http://www.energimyndigheten.se/PFE'&gt;femåriga program&lt;/a&gt;för effektivisering i elintensiv industri löpte ut nu vid årsskiftet. Här är några fakta från programmets resultat:&lt;br /&gt;* 87 företag har hittills fått sina slutrapporter godkända&lt;br /&gt;* De har sparat 1,4 TWh&lt;br /&gt;* De har tillsammans genomfört över 1000 åtgärder&lt;br /&gt;* Investeringskostnaden var 636 miljoner kr&lt;br /&gt;* Kostnaderna minskar med 430 miljoner kr per år&lt;br /&gt;* Skattebortfallet för staten var 150 miljoner kr&lt;br /&gt;* Åtgärderna fördelas enligt följande: Produktionsprocessen 50%, pumpsystem 18%, belysning, fläkt- och kylsystem, uppvärmning och ventilation 7%, elmotorer 6%, kompressorer och tryckluftsystem 6%, övrigt 13%&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Programmet har varit mycket lyckat och lönar sig på kort sikt för företagen även om de inte hade fått skattereduktion med 0,5 öre per kWh. Det är därför glädjande att programmet kommer att få en fortsättning, både för företag som redan varit med och för nya elintensiva företag.</summary>
    <dc:creator>Johan Sittenfeld</dc:creator>
    <dc:date>2010-01-04T09:43:48Z</dc:date>
  </entry>
  <entry>
    <title>Trycksatt kausticering</title>
    <link rel="alternate" href="http://energibruket.se/c/message_boards/find_message?p_l_id=12067&amp;messageId=13758" />
    <author>
      <name>Peter Lars Dahl</name>
    </author>
    <id>http://energibruket.se/c/message_boards/find_message?p_l_id=12067&amp;messageId=13758</id>
    <updated>2009-06-08T08:49:24Z</updated>
    <published>2009-06-08T08:49:24Z</published>
    <summary type="html">Vi har undersökt konceptet med trycksatt kausticering i kemikalieåtervinningen på ett sulfatmassabruk som Master Thesis.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Syftet har varit att lyfta för- och nackdelar som konceptet medför i industriell skala. En av de stora fördelarna varför detta är aktuellt är energibesparningsmöjligheter, vilket kan leda till ökad produktion av grön el och/eller fjärrvärme.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ett av de största problemen vi har stött på är den nya designen av släckaren. Problematiken ligger i att inmatning av fast material, bränd kalk, ska matas in i ett trycksatt system med vätska.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Eftersom atmosfäriska system används och fungerar väl idag, finns det ingen motivation att utveckla dessa system bland tillverkare, så länge ingen massatillverkare vill vara delaktig i utvecklingen.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Vår forskning visar på att ekonomiska vinsterna av trycksatt kausticering, i form av minskat ångbehov och dylikt, är relativt stora samt att investerings- och driftskostnader inte nämnvärt ökar. Detta är skäl nog att fortsätta forskningen i större skala på ett flertal områden, bland annat utrustningsproblematiken och reaktionskinetik kopplat till filteringsmotstånd.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;/ Peter Dahl och John Svensson&lt;br /&gt;  Chalmers Tekniska Högskola</summary>
    <dc:creator>Peter Lars Dahl</dc:creator>
    <dc:date>2009-06-08T08:49:24Z</dc:date>
  </entry>
</feed>

