El och värme

Kall fjärrvärme

2010-01-29T09:06:54Z

Fick ett intressant mejl från Jonas Wedebrand som är energi- och klimatrådgivare i Lidköpings kommun. Han slår ett slag för kall fjärrvärme (se www.svenskfjarrvarme.se/download/1812/)som alternativ till individuella bergvärmepumpar. Innebörden är distribution av svalt vatten för individuella värmepumpar. Värmefaktorn för kall fjärrvärme ligger kring 8 grader och bara 0 för bergvärme. Då distributionskostnaden inte får bli för hög är det främst intressant i grupphusområden. Att detta inte fått större uppmärksamhet tror Jonas kan bero på att vi har lättare att ta till oss komplicerade lösningar än enkla? Kan det vara så?

RE: Butikskedjor som jagar energi

2009-12-22T12:26:06Z

IKEA har som målsättning att minska sin energianvändning med 25%, både el och värme genom sitt energisparprojekt "IKEA Goes Renewable".
Åtgärderna handlar mycket om hushållning och trimning men t.ex. även ny belysning.

Lite mer info finns på:
http://www.ikea.com/ms/en_US/about_ikea/our_responsibility/climate_change/ikea_goes_renewable.html

RE: Elektricitetsprognoser för vindkraft

2009-12-21T19:43:37Z

Hej Erik, intressant ämne! Jag har ett ex-jobb här från -97 som behandlar väderbaserade prognoser för el-konsumtionen: http://hem.fyristorg.com/publish/elp_pred.pdf

Fjärrvärmen alltmer fossilfri

2009-12-13T14:47:54Z

Läser i Svensk fjärrvärmestatistik att man glädjande nog även i år kunnat minska den fossila delen i fjärrvärmeproduktionen till 9 procent, jämfört med 11,5 förra året. Istället är det andelen biobränsle som ökar. Fjärrvärmebranschen har lyckats minska sin fossilanvändning ända sedan 80-talet vilket är en viktig förklaring till att Sverige lyckats minska sina CO2-utsläpp.

RE: Hur bra är vi på vindkraft?

2009-11-19T13:20:18Z

Man kan verkligen ställa sig frågan om vad som är ett realistiskt mål och inom vilken tidsrymd. En av de största satsningarna just nu drivs av Statkraft + SCA (se gärna vindkraftnorr.se för mer information). Det är i sådana fall flera frågor som skall lösas:

1 - Tillgång till mark, i detta fall enkelt eftersom SCA redan äger tillräckligt mycket.
2 - Tillstånd för utbyggnad, miljöprocessen tar några år.
3 - Leverans av vindkraftaggregat, leveranstiden är ett par år för närvarande.
4 - Ledningsbyggnad till parkerna. I detta fall är ligger parkerna inom E.On nät, det är därför E.On som skall söka koncessioner, en process som normalt tar 4 - 5 år.

Det man vill bygga är cirka 450 vindkraftverk vilka tillsammans skulle kunna ge i snitt 2,5 TWh per år.

Kommer vi sedan till frågan om hur kraftproduktionen skall balanseras med till exempel vattenkraft finns ett annat rent ekonomiskt problem - vem skall betala? bakgrunden till problemet är produktionsskatten för elenergi. Den beslutades i anslutning till avregleringen och är helt baserad på storleken på generatorerna, inte på hur mycket som faktiskt produceras. En generator som inte kan rulla större delen av året är därföer inte lönsam. Om nu ett antal vattenkraftverk skall stå still medan vindkraften producerar, vill ju naturligtvis ägarna ha någon form av ersättning, i alla fall täckning för skatten.

RE: KVA: Vi klarar bara 10 TWh vindkraft 2020

2009-10-18T06:19:19Z

Ja, argumenten mot en vindkraftsutbyggnad med hänvisning till bristande reglerkraft är tämligen konstruerade. Elforsk har nyligen presenterat en studie i ämnet (Balansering av vindkraft och vattenkraft i norra Sverige).

Där står det bla "Slutsatsen av studien är därför att den existerande vattenkraften i norra Sverige har en mycket god reglerförmåga och att de befintliga kraftverken har tillräcklig stor effekt och är tillräckligt snabba för att balansera även stora volymer vindkraft. Utmaningen vid en storskalig vindkraftutbyggnad är snarare att finna avsättning för all elproduktion. Denna utmaning kan lösas med förbättrade planeringsverktyg, men det kan också bli lönsamt att göra investeringar i t.ex. utbyggd exportkapacitet från det studerade området, pumpkraft, flexibel elförbrukning och/eller styrning i andra kraftverk."

Micke Sillén

KVA: Vi klarar bara 10 TWh vindkraft 2020

2009-09-14T09:02:29Z

Sverige kommer inte att klara regeringens planeringsmål på 30 TWh vindkraft år 2020, hävdar Kungliga Vetenskapsakademiensenergiutskott. Ett realistiskt mål är 10 TWh enligt energiutskottets Harry Frank.

Även Energimyndigheten har tidigare sagt att vi antagligen inte kommer att klara 30 TWh. Kanske är det byråkratsvenskans "planeringsmål" som spökar. Man kan fråga sig vad det betyder egentligen?

De problem KVA för fram är begränsningar i elnäten och brist på reservkraft. Att elnäten måste utvecklas för att hantera många mindre produktionsenheter i stället för dagens relativt färre och större är väl känt. Att vi däremot inte skulle ha tillräckligt med reservkraft låter förvånande.

Andra problem som framförts tidigare är det nuvarande elpriset som gör det svårt att räkna hem investeringar och som tillsammans med finanskrisen skrämt bort en del riskvilligt kapital.

Butikskedjor som jagar energi

2009-06-09T12:27:12Z

Ett intressant exempel på en butikskedja som försöker minska energiförbrukningen i sina butiker: Lindex, som just lanserat "energijakten" där de ska minska sin energiförbrukning med 10% fram till 2010.

Lindex fem tips för hur man minskar energiförbrukningen i butiker:

Gör ett schema för hur butiken tänds upp och släcks ned vid öppning och stängning
Starta rulltrappan strax innan öppning
Se över värmeridén ovanför entrén: Är den rätt inställd för dagens väder?
I den mån det går, använd endast lågenergilampor
Se över tider som butikens skyltfönster bör lysa och ställ in timern efter dessa tider

Mer om detta finns att läsa på:

Någon som har andra exempel på vad butikskedjor kan göra för att effektivisera sin energianvändning?

Elektricitetsprognoser för vindkraft

2009-06-01T12:45:31Z

Vindkraften är idag under stor utbyggnad över hela världen och blir en allt mer betydelsefull energikälla. Eftersom mängden elektricitet som produceras varierar starkt med vindhastigheten, vilken varierar över tid och rum, innebär det en stor utmaning att kunna integrera den växande mängden fluktuerande energi i elnätet. Det blir därför allt viktigare att kunna förutsäga hur mycket el som kommer produceras 2-3 dagar framåt i tiden och att kunna göra träffsäkra prognoser för att avgöra hur mycket elektricitet från andra energikällor som behöver produceras. Prognoser är även viktigt för ägare av vindkraftsparker som deltar på elektricitetsmarknaden.

Nuförtiden kommer väderprognoser, och därmed vindprognoser, ofta i så kallade meteorologiska ensembler där olika scenarier med olika sannolikhet ingår. Jag kommer i mitt examensarbete studera hur variationerna i dessa scenarier påverkar förutsägbarheten för elektricitetsprognoser och hur träffsäkerheten i dessa kan förbättras. Jag kommer genomföra mitt examensarbete på Centre Energétique et Procédés i Sophia Antipolis i södfra Frankrike som är ett energiforskningscenter med stor erfarenhet och kompetens inom detta område.

Vilka finns det som arbetar med elektricitetsprognoser för förnyelsebar energi, främst vindkraft, i Sverige?
Hur ser framtiden ut när det gäller att integrera den växande andeleden förnyelsebar energi i elnätet på ett bra sätt?

Erik Holmgren
Masterprogram i Engineering Mathematics and Computational Science med inriktning mot statistik, Chalmers Tekniska Högskola

Nya flytande biobränslen

2009-06-01T12:45:05Z

Flytande biobränslen eldas idag i exempelvis fjärrvärmeverk som ett substitut till andra bränslen. Exempelvis eldas bioolja och använd matlagningsolja i modifierade förbränningssystem, Den allmänna uppfattningen tycks vara att användningen av eldningsolja skall minimeras och på sikt, ersättas. SCB uppskattar att ca 2 miljoner kubikmeter eldningsolja användes under 2008 och skall denna ersättas så behövs fler substitut.

Som en konsekvens av den ökade biodieseltillverkningen de senaste åren har även utbudet av glycerol (biprodukt vid biodeseltillverkning) ökat. Efterfrågan av glycerol har inte ökat i samma takt, varöfr det finns ett överskott i de länder där biodiesel tillverkas (bl a Sverige). Det blir då attraktivt att nyttogöra potentialen genom att förbränna glycerol och på så sätt utvinna energi, Glycerol har ett energivärde som är ungefär 2,5 gånger lägre än eldningsolja, åriset behöver därmed vara (minst) 2,5 gånger så lågt.

Många aktörer har gjort försök med att elda glycerol i mer eller mindre befintliga system av olika slag. Dock har ingen ännu stoltsreat med resultat som visar på att glycerol faktiskt är ett framtida bränsle att räkna med.

Project Glycoal arbetar vid Chalmers School of Entrepreneurship sedan början av 2009 med att kommersialisera glycerol som bränsle på ett nytt sätt. Idén går lite förenklat ut på att förbättra bränsleegenskaperna hos glycerol genom att använda (bio)additiv. På så sätt kan förutsättningarna hos glycerol som bränsle förbättras och samtidigt behåller man "bio-status" genom att samtliga ingående komponenter är förnyelsebara.

Vi hoppas komma i kontakt med likasinnade som också ser fram emot en framtid fri från eldningsolja!

Johan Lingefjärd
Project Glycoal
Chalmers School of Entrepreneurship

RE: Hur bra är vi på vindkraft?

2009-06-01T11:23:49Z

Enda egentliga problemet med vertikala axlar är att klara av böjmomentet i basen / fundamentet när aggregatet skalas upp till full normal produktionsstorlek. En stor fördel är annars att aggregaten kan placeras lite närmare varandra då de inte störs på samma sätt av luftvirvlar.

Hur bra är vi på vindkraft?

2009-05-06T13:03:38Z

Under många år hade Sverige en mycket liten andel vindkraft medan länder som Danmark och Tyskland satsade stort. Nu finns däremot en mycket stor ambition för utbyggnad i Sverige och Regeringen gick i sin nyligen presenterade klimat- och energipropositionpå Energimyndighetens förslag om en utbyggnad till 30 TWh per år 2020.

Företag som ABB, SKF och Morphic är ju engagerade i vindkraft. Men hur ser möjligheterna ut generellt för Svenska företag att vara med i den snabba utbyggnaden, som inte bara sker i Sverige utan på många andra håll?

Vid Uppsala universitet bedrivs ju forskning kring vertikalaxlad vindkraft vilket också kommersialiserats i företaget Vertical Wind. Hur ser möjligheterna ut för sådana kraftverk att konkurrera med den vanliga designen med en horisontalaxlad turbin?

Johan Sittenfeld, Energibruket