Okategoriserade diskussioner

RE: Framtidens drivmedel

2010-09-10T23:38:15Z

Jag noterar att denna diskussion har överlägset flest visningar (och inlägg)- 16000 visningar 11/9-2010 = ~tre gånger fler visningar än 2:an på forumet. Det tyder på att folk är intresserad åtminstonne. Lägger in en liten bild från DN 23 aug 2010 av Magnus Bard:

RE: Hur mycket el måste ett privat kraftverk generera för at vara lönsamt?

2010-09-07T13:10:38Z

Hej, Vindläget måste vara det som avgör huruvida det faktiskt är lönsamt att sätta upp ett småskaligt vindkraftverk. Har du ett bra verk men dåligt vindläge spelar det ju ingen roll.

såg här några sidor på företag.

www.hybridenergy.eu
www.beteek.se

Hydrid - Den hydrauliska hybriden

2010-08-26T14:14:37Z

Ny typ av hydraulik öppnar dörrar för ett alternativ till elektrisk hybridisering av fordon!

Innas, ett litet innovationsföretag i Holland har under flera års tid arbetat med att utveckla en så kallad hydraulisk transformator. Transformatorn som komponent har alltid varit en saknad byggsten inom hydraulikdomänen vilket i många fall har betytt att en elektrisk lösning har fått företräde trots många andra oöverträffbara fördelar hos hydrauliken. Innas har genom genom år av utveckling visat på åtskiliga tillämpningar av transformatorn både inom bilindusti och tillverkningsindustri. I takt med att elektrisk hybridisering av bilar och andra fordon har blivit alltmer populärt så har Innas istället fokuserat på hydraulisk hybridisering av motsvarande fordon. Motiveringen för detta är framförallt energieffektivitet, robusthet och kostnad. Precis som i fallet med en elektrisk seriehybrid är idéen att frikoppla förbränningsmotorn från lasten och på så vis låta motorn arbeta i sin bästa driftspunkt. Detta åstadkomms genom att helt ersätta dagens transmission med en hydraulisk pump som arbetar mot en ackumulator som via en transformator ansluts till individuella hydraulmotorer monterade vid hjulen. Ackumulatorn har som uppgift att agera energilager som kan ta emot och ge ifrån sig energi från både motor och last. Vidare tillåter lösningen energiåtervinning vid inbromsning genom transformatorns förmåga att omvandla lasttrycket vid hjulmotorerna till det aktuella trycket i ackumulatorerna. Enligt innas själva kan detta koncept reducera bränsleförbrukningen till omkring hälften av vad vi har med dagens teknik. Mer information om Innas "hydrid" hittar ni i på Hydrid broschure

Kim Heybroek
Doktorand vid avdelningen för Fluida och Mekatroniska System vid Linköpings universitet

Energieffektivisering Lönsamt!

2010-07-21T13:00:52Z

Jag arbetar på ett litet CleanTech-företag i Stockholm som bevisligen med billiga, enkla och miljövänliga metoder lyckas sänka energianvändningen med flera tiotals procent i befintliga fastigheter. Tyvärr är intresset på sina håll inte så stort. Märkligt nog hör den kommunala sektorn till de mest ointresserade. Idag har man ofta lagt ut driften på entreprenad, och vi kallas in av överentreprenören vid akuta lägen, alltså först när funktionen helt eller delvis upphört. Redan innan ett sådant läge uppstått har emellertid energianvändningen skenat. Denna typ av energisbesparande åtgärder ingår oftast ej i de upphandlade driftsavtalen.
Vad värre är, underlåtenhet i detta avseende medför dålig innekomfort och på sikt risk för att huset blir sjukt. Detta eftersom dålig luft ej kan evakueras på rätt sätt utan trycks ut i stommen, där den kan leda till mögelskador etc.

Grunden till Chemiclean är att Studsvik Energy för 20 år sedan hade önskemål om att kunna rengöra sina värmeväxlare på plats, utan att demontera dem. Våra grundare medverkade till utvecklingen av den så kallade CIP-metoden (Cleaning In Place). Vi är numera specialister på rekonditionering av alla typer av klimatsystem.
Från början jobbade vi nästan enbart mot industrin, där det vi erbjuder är standard sedan länge, men idag jobbar vi med alla typer av fastigheter. Traditionellt har vi kallats in via någon konsult eller ”överentreprenör”. Detta eftersom vi är unika i vår nisch. Dock har dessa åtgärder ofta varit av typ brandkårsutryckning, exempelvis ett tilltäppt kylbatteri eller en igensättning i en VS-krets eller värmeväxlare. Att energieffektiviteten därefter förbättrats har då enkom varit en positiv bieffekt.

Vi har över senare år konstaterat att flera fastighetsägare anlitar oss för att hålla sina system i rent och energieffektivt skick. Skälet är även att bibehålla injusteringarna över en längre tid. Vi har avtal med ett antal fastighetsägare som satsar på energibesparing, varav den kanske främsta är Akademiska Hus.

Detta har lett till att jag har uppdragits att börja marknadsföra oss i syfte att introducera oss i fastighetsägares energieffektiviseringsprojekt.
På sistone har vi börjat bli mer proaktiva, detta med energieffektivisering ju är något som ligger i tiden och alltfler intresseras av. Bland annat har ju SABO lanserat något de kallar för Skåneinitiativet, vilket syftar till att reducera energianvändningen i fastighetsbeståndet med 20% till 2016.
Vad jag med stor förvåning konstaterat, dock, är avsaknaden av en mycket enkel åtgärd som i många fall skulle kunna åstadkomma en stor del av den eftersträvade besparingen, inte till ett avlägset framtidsdatum, utan i princip omgående! Billigt dessutom, våra åtgärder har erfarenhetsmässigt en återbetalningstid på 4-10 månader!

Vi på Chemiclean har en devis: ”Rena system sparar energi”.

Vad vi gör är inget konstigt. Som regel återställer vi helt enkelt funktionen på anläggningen till närmast projekterat = idealt skick. Dessutom ser vi till att systemet beter sig så nära de teoretiska modellerna som möjligt. Då skall man veta att många fastigheter inte ens överlämnas i sådant skick! Detta är ett mycket kostnadseffektivt och miljövänligt tillvägagångsätt. En ny injustering, exempelvis, bör lämpligen göras först efter det! Det är främst av denna anledning jag även bearbetar de delar av konsultbranschen som får energieffektiviseringsuppdragen. Dessa misslyckas ofta till en början utan att någon fattar varför. Som de brukar uttrycka det – Det har vi inte tänkt på… Vi utgår alltid från att sakerna är i ursprungligen projekterat skick!

Man kan konstatera att teoretiska modeller kan vara svåra att omsätta i verklighet, konsulterna saknar tyvärr ofta de kunskaper många drifttekniker har – hur åldrande system uppträder i verkligheten. Ett exempel kan vara Hammarby Sjöstad, där de värsta exemplen ligger på 220 kWh/m2/år. Målsättningen var visst 60…
Jag vill inte säga att vi sitter på hela sanningen om var det gått snett, men en hel del i alla fall. Oerhört mycket är att tillskriva till uppskruvad produktionstakt, entreprenörsslarv och dumsnålhet.

I en uppmärksammad fallstudie vi presenterade förra våren fanns en tabell över besparingen en kund gjort. Från början var det en akutåtgärd, föranledd av ett stopp i en värmestam. När de började förstå vad som kunde göras fick vi ett utökat förtroende att åtgärda samtliga fastighetens klimatsystem. Vår insats, inledd i februari 08, betalade sig inom loppet av några månader. Att systemens livslängd förlängdes och framtida driftstörningar undveks är ytterligare fördelar. Just detta fall var beställarens Stockholmskontor, och de var så tacksamma att de tillställde oss sin energistatistik. De nyaste siffrorna tyder på att besparingen kan komma att landa på runt 30%. Redan denna billiga och miljövänliga men synnerligen effektiva åtgärd har alltså i princip möjliggjort en ”Green Building”-klassning av huset! Vi håller på att utforma ett program för att inventera deras övriga fastigheter.

Om man kombinerar våra åtgärder med ny styr och reglerteknik och lite smarta optimeringar blir 1 + 1 oftast inte 2, utan kan bli både 3 och 5! Vi hävdar därför lite kaxigt att inget energieffektiviseringsprojekt kan drivas med riktig framgång om inte vi får rekonda de delar man inte byter ut. Vad vi gör är kaffepengar i sammanhanget, men gör oftast väldigt mycket för slutresultatet.

Effektiviteten i systemen är naturligtvis beroende på hur bra regler-, värme- och kylöverföringsförmåga systemen har. I vätskeburna system beter sig inte vätskorna som i de teoretiska modellerna, vilket gör att det redan där ofta blir snett. Det bildas dessutom med tiden försmutsningar, avlagringar och korrosion i systemen vilket ytterligare reducerar verkningsgraden och ökar service- och energikostnaderna.

Vi är diplomerade energivägledare, Alfa Lavals säljkanal i östra Sverige, medlemmar i Klimatpakten, Stockholm EcoTech, EnergiledarGruppen m m och vi har fått ett positivt gensvar hos de flesta organisationer vi varit i kontakt med, förutom, som nämnts, delar av allmännyttan. Av någon anledning riktar man där helt in sig på jätteprojekt som innebär att man i princip river stomrent för att sedan bygga upp huset igen. Med tanke på vad denna metod kostar kan vi bara konstatera att bulken av landets allmännyttiga fastigheter aldrig kommer att åtgärdas.

Dessbättre har många andra fastighetsägare under senare tid tagit krafttag för att få ned energianvändningen genom att teckna avtal med oss.
Detta kanske delvis tack vare att en av landets verkliga auktoriteter inom området, Akademiska Hus tekniske direktör, i en publikation från Energimyndigheten hävdar att det med enkla, billiga åtgärder går att halvera energianvändningen i en befintlig fastighet…
Mot bakgrund av detta efterlyser han mindre snack och mer verkstad. Det förefaller dock som om ingen läser Energimyndighetens publikationer...

Hur gör man för att sprida kunskapen om alternativa metoder?

RE: Att ta omhand CO2 från biomassa

2010-06-29T17:41:43Z

Jag har inte svar på frågan men är också intresserad av att veta. Vid CCS-lagring från kolkraftverk skiljer man ju av koldioxoden och pumpar ner den i poröst berg. Vad är skillnaden om det är ett kraftvärmeverk med biobränsle?

Att ta omhand CO2 från biomassa

2010-06-16T13:51:15Z

Läser med viss förvåning t ex i IVA-Aktuellt 5/2010 om infångning och lagring av koldioxid från biomassa. Det borde väl inte behöva vara en så avlägsen tanke att i vissa processer rent av få en koldioxidsänka genom att se till att den koldioxid som bundits i biomassa inte kommer tillbaka i atmosfären? Och när koldioxiden väl finns där är det ju ingen skillnad på den och den som kommer från fossila bränslen. Det jag närmast undrar över och kanske någon annan har kännedom om är om processerna att avskilja koldioxid skiljer sig mellan bio- och fossila bränslen? Däremot förstår jag att metoderna rimligen skiljer sig åt vid t ex elproduktion eller vid en industriell anläggning som genererar koldioxid som biprodukt.

Johanna Svensson

RE: Vindkraft stoppas

2010-06-13T04:48:37Z

Klarar inte Jas Gripen av att vara operativ i områden med vindkraft så är det nog dags att gör en uppgradering av Jas.

Vindkraft stoppas

2010-06-12T12:23:55Z

Jag läste en notis i Svenska Dagbladet idag om att man inte kan bygga vindkraft i närheten av militära flygplatser för att detta kan få Jas Gripen-flygplan att störta. Vad jag undrar är vad det är som vindkraftsnurrorna kan tänkas störas hos just detta plan och kan det ha liknande konsekvenser på något annat?

kallställa ett hus går det att tappa ur vattnet från en tvätt maskin

2010-05-29T06:49:16Z

kallställa ett hus går det att tappa ur vattnet från en tvätt maskin så den inte fryser sönder fins det bättre och sämre maskiner på marknaden?

RE: Motorn går vatten

2010-05-25T22:03:31Z

Jag hittade denna sida av misstag. Jag hoppas att du hittar några intressanta svar på det tema som jag öppnade den. ja jag ser att 2640 människor har läst detta ämne och jag har inte sett någon feedback. konstigt. Ursäkta. är ointressant.
fadryans
p.s.
många ämnen kan öppnas på denna idé

RE: Spännande seminarium

2010-05-18T11:02:03Z

Jag tycker att den stora frågan är om det kommer att bli miljöförstöringen av eller priset på fossila bränslen som blir avgörande när vi kommer att gå över till en annan icke fossil energikälla.

RE: Framtidens drivmedel

2010-05-19T05:11:12Z

Josef Forsman säger: [indent]intressant att läsa "semi-lekmän" diskutera det här ämnet. Ekonomi: Ökat pris ger minskad efterfrågan. [quote]En överslagsberäkning: I Sverige förbrukade vi 2008 ca 1400 PJ (Peta = 10^15)= 1,4 EJ (Exa = 10^18). Den totala energikonsumtionen i världen var ca 500 EJ. [/indent] Mineraloljan kan ta slut på flera sätt: 1 Det finns ingen mer olja att pumpa upp ur jorden. 2 Oljan blir så dyr att vi inte har råd att använda den som drivmedel. Om mineralojan tar slut enligt senario ett eller två spelar ingen roll, konsekvenserna blir lika förödande i bägge fallen. Hälsningar, Sören Jonsson

RE: Spännande seminarium

2010-05-12T11:54:37Z

Jag har inte läst boken, men har tänkt lite på hur mycket vi måste minska CO2 utsläppen. Vad skulle hända om vi konsumerade all olja och kol? Och när skulle det i så fall ta slut?

RE: Spännande seminarium

2010-05-12T07:53:00Z

Ett annat spännande seminarium som redan har ägt rum var den 7 maj. Det var med den nästan legendariske Lester Brown som är en av grundarna av Worldwatch Institute. Han är ju av uppfattningen att vi mycket snart måste göra stora minskningar av utsläppen av växthusgaser och har talat om 80% minskning redan till 2020. Även om man inte är lika pessimistisk som han så är det lätt att hålla med honom om slutsatsen att ett storskaligt införande av förnyelsebar energi mycket väl kan bli nästa stora tillväxtområde. Han var ju annars här för att marknadsföra sin nya bok Plan B 4.0 - uppdrag rädda civilisationen. Är det någon som redan läst den och vill göra en kort recension?

Spännande seminarium

2010-05-09T07:41:29Z

För er som är intresserade av hållbar energi och innovationer så verkar det vara ett spännande seminarium på KTH den 28:e maj. Gå in och läs mer på http://www.innoenergy.se/

RE: Energieffektivisering i Almedalmen 2010

2010-05-05T07:48:43Z

Hej Elisabeth!

Tack för ditt svar, många bra råd och tips! Faktum är att vi plnerar att ta hjälp av en pr-byrå för att just, som du nämnde, kunna prioritera och få ut det mesta av veckan. Min fundering och fråga gällde framförallt tidigare erfarenheter och vilka organisationer med anknytning till energifrågor och energieffektiva fastigheter som brukar vara på plats med tanke på att deltagarlista är svår att få tag på i förhand!

RE: Framtidens drivmedel

2010-04-30T01:27:17Z

intressant att läsa "semi-lekmän" diskutera det här ämnet. Jag (25:årig civilingenjör mot kemiteknik, förnyelsebara bränslen, energi) är rädd för att hamna i dessa tidsödande utredande diskussioner med alla jag känner. Jag menar, tänk hur många gånger man(jag) kommer behöva förklara det här under min livstid.

Ni hamnar lite väl mycket mittemellan då (1900-talet) och då (2100-talet). Nu, koppla allt till nu.

Problemen med fussionsreakrorer är underskattade i teorierna här, tror jag. Snarare 1000-10000 år innan man knäckt den nöten. Man vill ju så gärna att det ska vara sant att man omedvetet lurar sig själv till en övertro på forskarvärlden.

Ekonomi: Ökat pris ger minskad efterfrågan.

En överslagsberäkning: I Sverige förbrukade vi 2008 ca 1400 PJ (Peta = 10^15)= 1,4 EJ (Exa = 10^18). Den totala energikonsumtionen i världen var ca 500 EJ. Sveriges befolkning är ca 9 M, medan jordens befolkning är ca 7 G. Om alla jordens innevånare skulle förbruka lika mycket energi som vi svenskar (och vårt industrialiserade samhälle), skulle den globala förbrukningen bli 7E9/9E6*1,4 = ca 1100 EJ, dvs drygt dubbelt vad den är idag. Vilken effekt motsvarar detta? 1,1E21/365/24/60/60=35 TW, dvs ungefär det dubbla mot vad man enligt Scientific American prognostiserar för 2030 (17 TW).

Låter ju rimligt. Slutsats: Sverige borde ungefär halvera sitt energibehov(?!?)=troligen sänka standarden något.

Problemet är mycket riktigt att lagra energin. Från natt till dag, från sommar till vinter. Därmed blir denna PROCESS extremt viktig.

Såhär tror jag:
etanolproduktion från länder kring ekvatorn (som inte kan sälja spillvärmen, som är en enkel metod, som har bra odlingsmöjligheter).

Sverige: Har en möjlighet att exportera både el och drivmedel(via förgasning av biomassa) från sin extremt stora area/innvånare, gynnsamt klimat, många vattendrag, stor skogsindustri, organisatorisk förmåga, politisk vilja(allt är relativt), tekniskt kunnande, FoU innom förgasning. Heja Sverige! Tänk på stackars Nederländerna. I Europa lär hamnstäderna importera restprodukter från ekvatoriella hamnstäders restavfall (från etanolframställningen).

Problemet är den politiska viljan. Det finns altså ingenjörer som "fick upp ögonen" för det här så sent som för ett par månader sedan. Det tyder på att väldigt få har uppfattat situationen. Man måste förstå att det kommer kosta och att marknadsekonomin, mycket riktigt, inte ser problemet förns den gått i konkurs.

Stora satsningar inom miljöteknik i Spanien, Portugal och Italien

2010-04-29T15:35:05Z

En ny långsiktig satsning med fokus på svensk miljöteknik har dragits igång på Exportrådet i Sydvästra Europa. Syftet med satsningen är att främja svensk export och implementering av svenska miljötekniklösningar i Spanien, Portugal och Italien. I de tre länderna har regioner och kommuner med särskilda behov av internationella miljötekniklösningar identifierats. Här finns goda affärsmöjligheter för svenska företag som kan erbjuda innovativa teknologier.
Exportrådets uppgift är att hjälpa och stödja deltagande företag i deras etablering/expansion utomlands. Under ett års tid kommer Exportrådet att bistå med lokala kontakter, stöd i ett antal identifierade affärer samt ansvara för respektive företags marknadsförings- och försäljningsprocess vilket kommer att leda till en ökad aktivitetsnivå på den sydvästeuropeiska marknaden.

För att anmäla ditt intresse ber vi dig att ta kontakt med Exportrådet Spanien
Malin Backman, Konsult
Tel: +34 91 444 26 29
Mob: +34 633 15 38 47
Email: malin.backman@swedishtrade.se

Missael Lundqvist, Ansvarig för Strategisk
Utveckling i Spanien, Portugal & Italien
Tel: +34 91 444 26 10
Mob: +34 660 12 35 67
Email: missael.lundqvist@swedishtrade.se

RE: Energieffektivisering i Almedalmen 2010

2010-04-27T08:20:39Z

Hej Julia,

Vad är ditt syfte med att vara i Almedalen? Är det att knyta kontakter för kommande arbete eller att synliggöra dig och din organisation? eller är det att lära dig mer om intressanta saker på seminarium? Mitt tips är att du lägger upp ditt program utifrån vad du vill ha ut av veckan.

Sätt dig och läs igenom hela programmet efter 1 juni då alla organisationer har rapporterat in sina seminarier. Programmet hittar du på http://www.almedalsveckan.info/event/list

Man tror att det kommer bli runt 1500 seminarier i år så behovet av att prioritera är viktigt. Försök inte att springa på allt som är intressant det orkar du inte.

Besök hemsidor för de organisationer som du är intresserade av, ofta skriver man om sina seminarier även där.

Partiledartalen från Almedalscenen kl 19.00 varje dag är bra att gå på. Alla kommer dit och det är ett bra ställe att mingla på samt att man har något att diskutera senare under kvällen.

Sveriges Ingenjörer har två seminarier, dvs. två bra tips till dig.. *ler*

Innovation för tillväxt!
5 juli kl 13:15 - 14:45 Kårhuset Rindi
Seminarium om forskning och utbildning

Trygghet för tillväxt!
6 juli kl 13:00 - 14:30 Kårhuset Rindi
Seminarium om sysselsättning/arbetsmarknad

Samt ett mingel på tisdagskvällen som du är varmt välkommen till.
mingel äger rum på Wisby Strand, kongresshallen kl 17.30-18.45

Hälsningar

Elisabeth Arbin
Sveriges Ingenjörer

Energieffektivisering i Almedalmen 2010

2010-04-23T12:20:37Z

Hej!
Ska vara med vid politikerveckan i Almedalen i sommar och undrar om det finns erfarenhet från denna tillställning här på Energibruket? Goda exempel och seminarier man inte bör missa?