Energibruket

Under många år hade Sverige en mycket liten andel vindkraft medan länder som Danmark och Tyskland satsade stort. Nu finns däremot en mycket stor ambition för utbyggnad i Sverige och Regeringen gick i sin nyligen presenterade klimat- och energipropositionpå Energimyndighetens förslag om en utbyggnad till 30 TWh per år 2020.

Företag som ABB, SKF och Morphic är ju engagerade i vindkraft. Men hur ser möjligheterna ut generellt för Svenska företag att vara med i den snabba utbyggnaden, som inte bara sker i Sverige utan på många andra håll?

Vid Uppsala universitet bedrivs ju forskning kring vertikalaxlad vindkraft vilket också kommersialiserats i företaget Vertical Wind. Hur ser möjligheterna ut för sådana kraftverk att konkurrera med den vanliga designen med en horisontalaxlad turbin?

Johan Sittenfeld, Energibruket

Sverige kommer inte att klara regeringens planeringsmål på 30 TWh vindkraft år 2020, hävdar Kungliga Vetenskapsakademiensenergiutskott. Ett realistiskt mål är 10 TWh enligt energiutskottets Harry Frank.

Även Energimyndigheten har tidigare sagt att vi antagligen inte kommer att klara 30 TWh. Kanske är det byråkratsvenskans "planeringsmål" som spökar. Man kan fråga sig vad det betyder egentligen?

De problem KVA för fram är begränsningar i elnäten och brist på reservkraft. Att elnäten måste utvecklas för att hantera många mindre produktionsenheter i stället för dagens relativt färre och större är väl känt. Att vi däremot inte skulle ha tillräckligt med reservkraft låter förvånande.

Andra problem som framförts tidigare är det nuvarande elpriset som gör det svårt att räkna hem investeringar och som tillsammans med finanskrisen skrämt bort en del riskvilligt kapital.

Man kan verkligen ställa sig frågan om vad som är ett realistiskt mål och inom vilken tidsrymd. En av de största satsningarna just nu drivs av Statkraft + SCA (se gärna vindkraftnorr.se för mer information). Det är i sådana fall flera frågor som skall lösas:

1 - Tillgång till mark, i detta fall enkelt eftersom SCA redan äger tillräckligt mycket.
2 - Tillstånd för utbyggnad, miljöprocessen tar några år.
3 - Leverans av vindkraftaggregat, leveranstiden är ett par år för närvarande.
4 - Ledningsbyggnad till parkerna. I detta fall är ligger parkerna inom E.On nät, det är därför E.On som skall söka koncessioner, en process som normalt tar 4 - 5 år.

Det man vill bygga är cirka 450 vindkraftverk vilka tillsammans skulle kunna ge i snitt 2,5 TWh per år.

Kommer vi sedan till frågan om hur kraftproduktionen skall balanseras med till exempel vattenkraft finns ett annat rent ekonomiskt problem - vem skall betala? bakgrunden till problemet är produktionsskatten för elenergi. Den beslutades i anslutning till avregleringen och är helt baserad på storleken på generatorerna, inte på hur mycket som faktiskt produceras. En generator som inte kan rulla större delen av året är därföer inte lönsam. Om nu ett antal vattenkraftverk skall stå still medan vindkraften producerar, vill ju naturligtvis ägarna ha någon form av ersättning, i alla fall täckning för skatten.