Volvos lastbilar ingen last för miljön

Fordonsförbättring
Dieselmotorn (drivlinan) och lastbilen har utvecklats enormt och våra ingenjörer har uträttat underverk: Mer moment, mer effekt, högre medelhastighet osv. samtidigt som reglerade utsläpp och bränsleförbrukning har minskat radikalt. En omöjlig ekvation - men som man har löst.

En Volvolastbil idag använder drygt 40% mindre bränsle än för 30 år sedan. Förbättringar har gjorts inom drivlina (motor, växellåda och axlar) samt rullmotstånd, vikt osv. Med vårt teknikval så är vi övertygade att vi kan fortsätta utvecklingen och spara minst 1% per år också i framtiden.
Tryckluft har en verkningsgrad på bara 5-10%. Vi byter löpande ut tryckluftsverktygen till elektriska med en verkningsgrad på minst 80%.

Produktionsförbättringar
I Borås byttes de gamla lysrören i hela byggnaden till moderna T5 rör med HF don. 50% besparing på belysningen och 24% av hela elanvändningen.

I Gent har man satt in takfönster i fabrikerna, vilket ger naturligt ljus och minskat behov av annan belysning.

Byte av tvättmedel som klarar kalla tvättar kan sänka tvätt temperaturen från 60°C till ca 30°C, med stor energibesparing som resultat.

20-30 % av energin på till bearbetningsmaskiner på Volvo är standby förluster. I ett pilotprojekt på slipverkstan i Köping sparades 50% av energin per tillverkad del genom avstängning av maskiner under längre/kortare tid när de inte används.

Passivhus Volvo logistics Gent med extra isolering och värmeåtervinning på ventilation.

Volvos och världens första CO2-neutrala fordonsfabrik i Gent Belgien. 3 vindkraftsverk som täcker 50% av elbehovet och 50% köpt certifierad grön el (vattenkraft). Värmen kommer från en pelletsanläggning samt vid behov används även bioolja. I mindre skala så används solceller (el pelletsanläggningen) och solfångare (varmvatten duschar).

Lars Mårtensson
Miljöchef
Volvo Lastvagnar

Se även dessa bilder

Kvicksilverfri lågenergilampa

Glödlampan ska ju fasas ut enligt ett EU-beslut men samtidigt brottas lågenergilamporna med kvicksilverproblemet och lysdioderna med ett svagt ljusutbyte. Därför kan den teknik som utvecklas av LightLab Sweden AB och som presenteras i nr 2 av tidningen Forskning vara intressant. Utvecklingen startade på Chalmers 1996 men det mesta universitetssamarbetet sker idag med KTH. Forskningen är annars i huvudsak förlagd till Taiwan. Den kvicksilverfria lågenergilampan genererar ett elektronflöde i en kall katod av kol i mitten av lampan vilket träffar insidan av lampglaset som är belagt med ett luminiscerande pulver och ett tunt aluminiumskikt. Det nya består i den kalla katoden som dels spar energi och dels gör att lampan kan användas i sammanhang där man får problem om den blir varm. Den nya tekniken har flera fördelar och ger bland annat ett högt ljusutbyte på i dagsläget mer än 30 lumen per watt.

Teknikkonsulten Sweco engagerar sig på olika sätt i miljö- och energifrågor. Det senaste från dem är Kokbok utan kok. Den innehåller 17 recept specialgjorda för matlagning utan spis. Där kan man bland annat läsa hur man lagar en Chèvre chaud genom att lägga foliepaketet på bilmotorn när man är ute och kör. Vid kortare resa rekommenderar receptet att paketet fästs direkt på grenröret. Väl framme är det bara att låta sig smaka.

Holmen har satt som mål att i produktionen effektivisera energianvändningen med 15% till 2020 jämfört med 2005 och att inom de svenska enheterna minska användningen av fossila bränslen med 90% under samma period.
 
Det ska ske genom nedläggning av en sulfitfabrik, en ny pappersmaskin och ökad produktivitet.
 
Tekniker som kommer att ses över i samband med detta är pumpar, fläktar och ventilation, tryckluft och vakuumpumpar, värmeåtervinning, belysning och effektiviteten i produktionen.

Climatewell tillverkar soldrivna kylanläggningar som är oberoende av el. Energi tillförd via en solvärmeanläggning lagras i salt. När saltet tillförs vatten bildas värme på liknande sätt som vägsalt tinar vintervägar. Värmeenergin driver en kylanläggning. Solvärme torkar åter saltet som blir bärare av ny energi varpå ny vätska kan tillsättas.

 
Företaget är ett av dem som 2007 fick pengar ur Vinnovas Forska&Väx-program. Med hjälp av de medel man fick kunde man bygga en prototyp som är helt oberoende av el. Nu har man order på ca 500 kylanläggningar.
Frame