| « Tillbaka RE: användningområde Opcon Powerbox [quote=Anonym]Efter vad jag förstått används Opcons powerbox för att ta tillvara spillvärme. Är det någon som vet om man tittat på att använda denna teknik vid våra kärnkraftverk. De genererar ju massor av spillvärme. (i alla fall när de är igång-_-).[/quote]
Hej anonym
Det är en grov men vanligt sprid missuppfattning att kärnkraften levererar någon användbar spillvärme. Man kyler turbinkondensorn i ett kondenskraftverk med kallast möjliga vatten för att få lågt ångtryck i den (nästan vakuum)och kunna suga ut mesta möjliga kraft från ångan som blåser genom turbinerna. Kylvattnets temperaturökning när det passerar genom kondensor i ett kärnkraftverk är mindre än 10 grader och det använda kylvattnets temperatur blir inte högre än att de snarare skulle duga för fjärrkyla än för fjärrvärme. Om man vill få ut kylvattnet med användbar temperaturnivå måste man kyla med ett varmare vatten och sätta in turbiner som är lite annorlunda. Man får då kraftvärmeverk som man använder för fjärrvärme eller s k mottrycksverk som används i skogsindustrin där man har värmebehov som ligger på högre temperaturnivåer. För krafvärmeverk och mottrycksverk får man alltså ut användbar värme men uppoffringen är att bränslet som matas in i anläggningen inte ger lika mycket elektricitet som i kondenskraftverket. Elverkningsgraden är alltså betydligt sämre. I princip kan man man även bygga kärnkraftverk som kraftvärmeverk. Sveriges första lilla kärnkraftverk i Ågesta i södra Stockholm var ett kraftvärmeverk.
Detta med missuppfattningen om spillvärme gäller inte bara kärnkraften utan alla kraftverk som byggs som rena kondenskraftverk oberoende av bränslet. De ger ingen användbar värme men istället mer elektricitet per inmatad mängd bränsleenergi.
Maskiner som dem som Opcon arbetar med är också kondenskraftverk men värme tillförs inte som bränsle utan i en från varm luft eller varm vätska i en värmeväxlare. Värmen som tillförs kan ligga på en ganska låg temperaturnivå. Istället för vatten och vattenånga som arbetsmedium används etts k köldmedium dvs liknande det som cirkulerar i inuti kylmaskiner och värmepumpar. Tekniken har använts ganska länge för att utvinna elkraft ur geotermalvatten och en del andra applikationer. Istället för att använda en turbin så används en skruvkompressor som så att säga drivs baklänges av gastrycket. Det handlar helt enkelt om precis en omvänd värmepump som drivs med värme och producerar elektricitet. En sådan konstruktion togs fram i Sverige redan på 1980-talet av Hjalmar Schibbye och man försökte introducera den på marknaden under namnet exergiseparator. Marknaden, elpriserna och tiden var dock inte mogna för denna typ av apparat vid den tidpunkten.
Björn Dahlroth | Energibruket är en mötesplats för dig som är engagerad i att finna lösningar för framtidens energiförsörjning, både vad gäller energieffektivisering och mer förnyelsebar energi. Minskad energianvändning i samhället gagnar både klimatet och ekonomin. Här kan du läsa, diskutera och även få rådgivning kring idéer inom energiområdet. Så besök sajtens diskussionsforum för att diskutera specifika problem eller övergripande teman. Du får gärna registrera dig på sidan så att andra ser vem de diskuterar med, men det går också bra att skriva under inlägg med namn eller vara anonym om man föredrar det. Energibruket är ett initiativ från Sveriges Ingenjörer, IVL Svenska Miljöinstitutet och Vinnova. Frågor? Hör gärna av dig till redaktionen via info@energibruket.se
Energibruket – i ständig utveckling Energibruket.se är en diskussions- och projektsajt för energieffektivisering. Vi diskuterar energiförbrukningsproblem och söker lösningar på hur vi alla kan använda mindre mängd energi. Du kan även använda sajten som projektplattform för att förverkliga de idéer som föds här. Vi välkomnar stora såväl som små idéer – energiförbrukningen kommer vi minska vi steg för steg. Och precis som vårt bruk av energi ständigt kan bli lite bättre så är denna sajt i ständig utveckling. Det är sajtens användare som ytterst avgör hur sajten ser ut och fungerar. En viktig grundsats för oss som ligger bakom sajten är därför att hellre lansera något tidigare än senare; att hellre slänga fram en halvfärdig idé fort än att gå och jäsa med den; och att sedan ständigt förbättre och förnya. Att hela tiden, steg för steg, bli lite bättre, lite tydligare och lite effektivare – det är vår sajts strävan lika mycket som syftet med sajten. Energibruket kommer alltså att ständigt utvecklas och förändras. Här är vår historia så här långt. Johan Sittenfeld, projektansvarig Energibruket.se, Sveriges Ingenjörer En tanke föds... Energibruket föddes i samtal mellan Sveriges Ingenjörer och IVL under sommaren 2008. Senare under processen tillkom även Vinnova som partner. Vi diskuterade då minskad energianvändning i samhället. Utmaningen där, tyckte vi, ligger i att använda mindre mängd energi och samtidigt hålla eller öka industrins produktivitet, det offentligas servicenivå och de enskilda hemmens bekvämlighet. Vi började bollade tankar kring energieffektivisering – och kom att tala om hur man kan skapa en grogrund för alla de idéer som redan finns ute i samhället. Idéer som föds hos enskilda, antingen i deras privatliv eller i deras yrkesliv, men som sedan kanske inte finner någon form. Alla dessa människor som funderar kring energianvändning och som kan använda sitt ingenjörs- eller annat yrkeskunnande för att finna olika typer av lösningar – tänk om man kunde ge dom en plattform? Vi funderade även kring idéprocesser. Många goda idéer kring energieffektivisering föds redan inom företag och organisationer – men vi frågade oss hur många fler energieffektiviseringsprojekt som man skulle kunna hjälpa fram med alternativa processer. Vi kom fram till att vi alla saknade en mötesplats för dessa människor och deras idéer. Vi såg framför oss en diskussionplats för frågan i sig, ett forum för idébyte och en plats där innovationer kunde ta form.  Jonas, en av Energibrukets redaktörer och bloggare, gläds åt den nya sajten! Vi enades om att börja skapa en sådan mötesplats på nätet. ”En sajt om energieffektivisering”, sa vi. Idén presenterades första gången av IVLs Åke Iverfeldt på Sveriges Ingenjörers Miljödag den 30 oktober 2008. De första stegen... ”Mötesplats” låter bra, men för webbaserade mötesplatser vet vi ju alla att det finns inget tråkigare än ett tomt community. Hur lockar man egentligen till diskussion på en sajt där inga aktiva finns – och hur lockar man folk till en sajt där ingen diskussion först? Vi diskuterade denna hönan-eller-ägget fråga inom och mellan våra organisationer. Vi funderade kring vad som driver användningen av sociala medier, hur open innovation fungerar, hur ”creative commons” och andra upphovrättsansatser fungerar, och hur en öppen, kreativ mötesplats på nätet skulle se ut. Vi kom fram till att vi måste ta vår utgångspunkt i den lust att lösa problem som vi tror finns inte bara hos ingenjörer som yrkeskår utan i samhället i stort. Tillsammans började vi formulera ett par grundteser:
Allså: Vår sajt ska vara tillräckligt byggd för att väcka reaktioner, men aldrig vara färdigbyggd. Eller för att använda mjukvaruspråk: vi ska vara i ständig beta, aldrig helt färdiga. Sajten tar form! Under vintern och våren 2009 gick vi från idédiskussioner till handling. Att vår sajt skulle byggas på open source-plattform, givet våra tankar om ständig utveckling och deltagarbidrag, var självklart. (Vårt val föll till slut på LifeRay CMS.) Plattformen behövde en server att installeras på. Vi ville vara energismarta och sökte efter en ”grön serverpark”. Inte det lättaste visade det sig – men vi fann energisnåla servrar som gick på grön el på FS Data. Vi satte vår server där och installerade vår plattform. Med plattformen på plats tog projektteamet en arbetsdag på Sånga Säby konferensgård – vald för sitt arbete med att göra sin verksamhet klimatneutral – där vi arbetade fram sajtens form, färg och grundläggande funktioner. Vid dagens slut hade vi kanske inte en färdig och komplett sajt – men definitivt en sajt som vi kunde stå för och låta ligga öppet. Frågan var bara: vilket namn och vilken webbadress skulle vi lägga denna nyfödda sajt på? Vår ”sajt om energieffektivisering” behövde ett namn. Några namnförslag som studsades runt var Ljushuvuden, Bonusenergi, Energijören, Framtidens energi och Energifix. Vi var alla förtjusta i Energismedjan men den var upptagen av en driftig ingenjör (!) för hans bolag. Vi fann till slut sajtens namn: Energibruket. Vi gillade de associationer namnet väckte hos oss: om hur jordbruket förvaltar naturens tillgångar; om bruka energi smartare; och namnet väckte även rent fysiska bilder av arbetande bruk i bondesamhället. Energibruket.se var dessutom ledigt! Vi köpte domänen, registrerade namnet och sajten kunde gå lajv. Den fortsatta vägen... Men vad säger man om en sajt som aldrig kommer vara helt färdig och per definition är ständigt under utveckling går lajv? En lansering? En premiär? Vi kallade det inte för något. Vi har bara sakta börjat fylla den med innehåll i form av tankar och idéer. Vi har bjudit in gästredaktörer som delar med sig av sina tankar – och vi välkomnar nu alla att fortsätta utveckla vårt energibruk.
|
