Johan Sittenfeld

Rapport från African Utility Week

2011-05-27T08:05:18Z

Clara Norell är en ambitiös student vid masterprogrammet för Sustainable Urban Management vid Malmö högskola som under flera år tillbringat mycket tid kring olika projekt i Sydafrika. I bifogade reserapport ger hon en bild från African Utility Week i Kapstaden under mars 2011. Efter fotbolls-VM förbereder man sig nu för att stå värd för COP 17 om klimatutmaningarna i november i år.

Exempel där frågeställare fått hjälp

2010-09-21T11:12:46Z

Här är exempel på områden som frågeställare på Energibruket kunnat diskutera med en kunnig forskare:

* Kostnader och förutsättningar för att driva ett mindre vattenkraftverk.

* Bedömning av anordning för att generera elström.

* Gruppanslutning av småhus, dvs flera villaägare delar på en värmekälla, och husen förbinds med ett kulvertsystem.

* Produktifiering och bedömning av idéer för solpaneler.

* Innovativa idéer kring vindkraftverk.

Du kan också komma i kontakt med en rådgivare!

Materialbrist hotar energiomställningen

2010-09-16T11:35:43Z

Flera av de teknologier som ska vara en del i omställningen mot grönare teknik innehåller sällsynta material. Först nu har detta uppmärksammats i större utsträckning. Det handlar om batterier, katalysatorer, solceller mm som innehåller sällsynta jordartsmetaller som yttrium, lantan och skandium. De fyndigheter som idag är kända är inte större än att det kan hota den gröna teknikutveckligen genom brist eller kraftigt ökade priser, rapporterar bl a Miljö&utveckling i nr 4-2010. Ett ytterligare problem är att en mycket stor del av kända fyndigheter är koncentrerade till Kina. Samtidigt pågår prospektering på flera håll och även i Sverige. På sikt kan en del av lösningen vara att substituera dessa material med andra. Återanvändningen av materialen från uttjänta produkter måste öka samtidigt som man redan vid produktutveckling och design måste ha perspektivet återvinning med.

Kommuner kan söka stöd för energieffektivisering

2010-02-10T14:22:37Z

I december beslutade regeringen om statligt stöd till kommuner och landsting som arbetar strategiskt med energieffektivisering i den egna verksamheten. Satsningen på totalt 99 miljoner om året ingår i ett nytt femårigt nationellt energieffektiviseringsprogram för kommuner och landsting. För mer information läs här.

Förbränning av metan

2009-12-29T20:28:50Z

Bland alla intressanta förslag som inkommit vill vi idag nämna Jonas Agrells. Han menar att de stora mängder metangas som genereras av kreatur i ladugårdar skulle kunna ledas med frånluften till en panna och där förbrännas. Man skulle då istället få koldioxid som är en betydligt svagare växthusgas än metan. Eftersom energivinsten blir liten är det knappast realistiskt med sådana lösningar utan någon form av stöd.

Tack för idéer kring Veckans problem

2009-11-17T10:17:43Z

Tack till Magnus Ivarsson, Christer Borg och Mattias Lantz som lämnat värdefulla synpunkter på hur man bör tackla problemet med att flera nya tekniker för energieffektivt byggande inte används i den utsträckning som vore önskvärt. En idé är att staten kan ge stimulans genom lån med lägre ränta för byggen av energisnåla hus eller ge skattelättnader för energilösningar som kan få synergieffekter. Ett annat förslag är att kräva en fullständig livscykelanalys innan bygglov ges. Det skulle innebära ett den som vill bygga mer konventionellt måste kunna visa att energiåtgången vid byggnation och drift inte blir större än om bästa tillgängliga teknik används. Ytterligare en idé är att begränsa användningen av ROT-avdraget till att gälla energieffektiviserande åtgärder. Tack igen för utmärkta idéer som verkligen borde beaktas politiskt. Inom kort kommer vi att presentera en ny frågeställning och du får gärna föreslå vilken.

Storm kring vindkraften

2009-10-06T12:37:40Z

En för svenska sammanhang sällsynt infekterad debatt har uppstått kring vindkraften. Redan tidigare har Kungliga vetenskapsakademien, KVA, uttalat sig skeptiska om det svenska planeringsmålet om 30 TWh vindkraft. Nu ifrågasätter även Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, detta mål när de presenterade slutrapporten från sitt projekt Vägval energi häromdagen.

KVA framför två huvudsakliga skäl till varför man har svårt att se mer än 10 TWh vindel per år. Det gäller begränsningar i distributionsnätet och tillgången till reglerkraft, alltså alternativ då det inte blåser. Även IVA ser dessa två stötestenar som avgörande och menar att en kraftig utbyggnad av vindkraft blir för dyrt i jämförelse med fortsatta satsningar på vattenkraft, kärnkraft och kraftvärme.

Dessa uttalanden har dock fått Energimyndighetens GD Tomas Kåberger att ta till kraftuttryck. Och även forskare på KTH har kritiserat vetenskapsakademierna för bristfälliga underlag till sina slutsatser.

En annan fråga som IVA lyfter fram i sin rapport är den stora potentialen för energieffektivisering inte minst i byggsektorn. Det är något som Sveriges Ingenjörer har betonat tidigare. Byggnader står för en stor del av energianvändningen såväl i Sverige som globalt. Samtidigt finns mycket av tekniken redan för att både bygga lågenergihus och att renovera befintliga fastigheter. Energieffektivt byggande är temat för Sveriges Ingenjörers Miljödag som äger rum den 29 oktober i Stockholm.

Enklare bygga vindkraft

2009-08-14T08:26:12Z

Regeringen har ju ett ambitiöst mål att vindkraften redan 2020 ska leverera 30 TWh per år. Som ett led för att göra detta möjligt har reglerna för tillstånd förenklats från den 1 augusti. Denna välkomna förändring innebär bland annat att prövning inte måste ske enligt både plan- och bygglagen. Har en planerad anläggning fått godkänt enligt Miljöbalken så behövs inte detaljplan och bygglov längre. Detta kommer att korta ned handläggningstiden och därmed snabbare ge Sverige ny vindkraft.

Utsläppen kan reduceras kraftigt utan ny kärnkraft

2009-05-20T09:11:03Z

Fram till 2050 är det möjligt att i Sverige minska koldioxidutsläppen med 80-90 procent utan att bygga ny kärnkraft, menar IVL i en artikel i SvD den 19 maj. Vi kan, enligt IVL, minska CO2-utsläppen från dagens 52 miljoner ton till 5-10 miljoner ton 2050. Det som inte helt går att eliminera på ett ekonomiskt rimligt sätt ens med koldioxidinfångning är processutsläpp från stål- och cementindustrin. IVL har gjort ett scenario som bygger på att samhället i stort ser ut och fungerar som idag. Det innehåller följande delar:

* Vindkraften enligt plan 30 TWh

* Fjärrvärme, biobränslen och värmepumpar ersätter helt olja och direktverkande el i bostäder

* Energieffektivisering i bostäder

* Personfordon är elhybrider med biobränsle som hjälpdrivmedel

* Godstransporter till hälften spårbundna, en fjärdedel vardera med flytande biodrivmedel och biogas

Det betyder att det krävs en kraftigt ökad användning av biobränslen från dagens 120 TWh till 270 TWh 2050. Scenariot är fullt realistiskt men kräver medvetna systemförändringar redan nu för att kunna vara genomfört om 40 år, menar IVL.

Projektvideo

2009-03-24T16:28:05Z

IVAs Vägval energi

2009-05-05T12:36:10Z

Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA kom nyligen med tre rapporter inom ramen för sitt projekt Vägval energi.

En av rapporterna behandlar frågan om energianvändningen (rapporten som pdf finns här). Ett kort referat med några reflektioner:

IVA presenterar en vision att Sverige 2020 skulle kunna ha 600.000 elbilar. Eftersom en elmotor är mycket mer effektiv än en bensinmotor i det att den omvandlar mer än 90% av elenergin till mekanisk energi medan motsvarande för bensinmotorn bara är 20-30% skulle det betyda att vi ersätter 40 TWh drivmedel med 10 TWh el. För att gå i denna riktning behövs en satsning på laddhybrider, incitament att köpa elbil och en subventionering av infrastrukturen för laddning, menar IVA.
IVA bedömer att godstransporterna kommer att öka med 25% till 2020 och är oroade för att mängden gods som transporteras på lastbil ökar snabbare än BNP vilket inte är fallet med tåg- och båttransporter. Det finns en potential att föra över transporter till tåg och båt och även att förbättra logistiken i lastbilstransporterna så att bilarna har högre fyllnadsgrad. Detta kräver investeringar i järnvägsnätet och förbättringar av vägarnas bärighet för tunga fordon.
När det gäller industrin energianvändning ser man en möjlighet att öka produktionen utan att öka energiförbrukningen. Historiskt har energianvändningen per producerad enhet minskat med en faktor tre sedan 70-talet. IVA föreslår bl a att Programmet för energieffektivisering för elintensiv industri breddas att förutom el också omfatta värme.

En reflektion: Vi kan konstatera att regeringens nyss lagda klimat- och energiproposition (som jag tidigare kommenterat) inte gick på det förslaget men däremot har IVA fått igenom sitt förslag med bidrag för att anlita en energiexpert. Det kan jämföras med det system med energicheckar som propositionen föreslår.
Gällande bebyggelsen så måste man skilja på nybyggnation och renovering av befintliga hus. Nybyggda hus måste byggas mycket snålt för att klara riksdagens mål om en halvering av energianvändningen till 2050. Redan idag finns teknik för att bygga lågenergihus som bara kräver särskild energitillförsel för uppvärmning då det är mycket kallt. Problemet är snarare att det krävs utbildning av arkitekter, konstruktörer, entreprenörer, beställare och hantverkare, menar IVA. På sikt kan nya hus vara självförsörjande på el och rent av leverera överskottsel till nätet om husen förses med t ex solfångare och solceller. När det gäller det befintliga beståndet så kräver man åtgärder i samband med renovering. Det är också viktigt att mäta elanvändningen på ett sådant sätt att det kan leda till förändringar i beteendet.

Om energieffektivisering i regeringens klimat- och energiproposition

2009-05-05T12:49:33Z

Regeringen lanserade nyligen en sammanhållen klimat- och energipolitik.

Till stor del handlar den politiken om energiproduktion som kärnkraft och förnyelsebara källor. Viktiga komponenter av en energipolitik, helt klart. Men lika viktigt i en energipolitik, tycker jag, är den del som handlar om energieffektivisering. Vad säger regeringen där? Jag summerar:

Regering sätter ett mål om 20% effektivare energianvändning mellan 2008 och 2020. Under perioden 2010-2014 genomförs ett femårigt program för energieffektivisering som tillförs 300 miljoner kr per år och finansieras inom ramen för energibeskattningen. Programmet förstärker det regionala och lokala energi- och klimatarbetet, information och rådgivning, stöd för teknikupphandling och marknadsintroduktion samt ett stödsystem med energikartläggningscheckar. Regeringen återkommer dock först i budgetpropositionen med förslag till närmare fördelning av medlen. Stat och kommuner ska vara föredömen i sammanhanget.
För att samordna det arbete som följer av det så kallade Energitjänstedirektivet inrättas Energieffektiviseringsrådet vid Energimyndigheten med representation från berörda myndigheter. Programmet för energieffektivisering i elintensiv industri, PFE, fortsätter. Programmet kommer dock inte, som Energieffektiviseringsutredningen föreslog, att utvidgas även till icke elintensiv industri.
För företag som har en betydande energianvändning men ändå inte kan delta i PFE införs i stället den ovan nämnda energikartläggningschecken som är ett bidrag för att genomföra en energikartläggning.

Det vore roligt att sätta betyg på klimatpolitiken, t ex enligt det WWF-schema som Hans Nilsson på FourFact.com skriver om. Men utan att göra det just nu är min spontana reflektion: det var inte mycket politiken hade att säga om energieffektivisering. (Ett spår som även Hans Nilsson verkar vara inne på i ett annat inlägg.)